"Anu Kiiskinen hör till de unga konstnärer som i fråga om skulptur främst går in för att skapa mening, innehåll, som ett resultat av växelverkan mellan miljön och konstarbetet. Snarare än de estetiska kvaliteterna hos ett 'självständigt objekt' är det dess kommunikativa, funktionella och sociala aspekter som blir viktiga. Som konstnär har Kiiskinen samarbetat med landskapsformgivare, arkitekter och scendekoratörer, för att nämna några exempel, i projekt som handlat om att planera och förverkliga konstverk i offentliga rum, parker eller ett landskap

  Typiskt för det platsbundna konstverket är att det inte kan reduceras till eller förklaras enbart som ett objekt utfört av konstnären. Det kan snarare ses som ett av konstnären gjort ingrepp som relaterar till, ofta direkt kommenterar eller på andra sätt förändrar platsens redan existerande struktur. Innehållet är vanligen förknippat med människorna, de lokala invånarna, platsens historia och arkitektur. Dagens urbana, socialt interaktiva offentliga konst kan lika väl handla om att omarrangera en plats, eller rentav avlägsna något från den, som om att tillföra den något. Att märka ut platsen, definiera den genom “monumentet”, kan bytas ut mot att avlägsna något, “öppna upp” platsen.